År 2002 sammanställdes följande text: 

Gränsta 50 år

I år [2002] är det 50 år sedan Gränsta koloniträdgårds-förening bildades.

Det har funnits koloniträdgårdar i Sverige sedan 1895, då anlades Pildammarna i Malmö, de första i landet.

Redan under 1949 började styrelsen för Västerås Koloniträdgårdar förhandla med staden om att få disponera ytterligare ett område för sin koloniverksamhet. Fören­ingen erbjöds då marken som låg omedel­bart väster om Johannisbergs flygfält, nuva­rande Gränstaområdet.

Efter långa förhandlingar träffades till slut en uppgörelse, som innebar, att marken kring Gränsta skulle få arrenderas på 25 år från den 1 april 1952.

Arealen var hela 174 000 m², varav endast en dryg tredjedel eller omkring 65 000 m² fördelades på 171 tom­ter enligt en av stadsplanekontoret uppgjord karta.

Arrendeavgiften bestämdes till 3 600:- per år. I kontraktet bestämdes dessutom, att staden skulle svara för en del anläggnings­kostnader, som kalkylerades till ca 20 000:­-. Kostnaderna gällde iordningställande av en huvudväg på 4 meters bredd genom hela området, neddrivning av 15 st. rörspets­brunnar, framdragning av ledningar till 36 ljuspunkter för gatu- och torgbelysning samt till belysning för toaletter och sophus.

Staden ställde sig dessutom som borgenär för ett lån på 15 000:- till inköp av toalett­hus (utedass) och pumputrustning.

I februari 1951 meddelades från staden att området skulle få arrenderas redan på våren detta år. I samråd med Lantbruksförvaltningen ordnades därför så, att de 71 kolonister, som redan antecknats som intresserade, omedelbart fick börja odla den södra delen, så snart avstyckning av tillräckligt antal lotter blivit klar.

I november månad avslutades det förbere­dande arbetet i och med att de återstående kolonilotterna fördelades.

1952. Vid ett möte i Folkets Hus 25 janu­ari bildades Gränsta koloniträdgårdsför­ening.

I Vestmanlands Läns Tidning (VLT) kunde man 7 februari 1952 läsa: "Kolonilotter ef­tersökta: Fulltecknat vid Gränsta, 170 stu­gor skall byggas. Det har varit en kolossalt livlig efterfrågan på lotterna i det blivande nya koloniområdet vid Gränsta, väster om Johannisbergs flygfält".

De 171 lotterna är redan fulltecknade, omtalar muraren Ragnar Lundkvist, kretsstyrelse-ordförande i Väst­erås Koloniträdgårdar till vilken de olika koloniföreningarna är anslutna.

Man hoppas få till stånd ett kollektivt bygge av alla stug­orna på en gång under sommaren. Vidare skall 700 fruktträd planteras.

De 25 april 1952 lämnades en noggrann redo-görelse för det planerade stugbyggandet. Bl a upplystes om, att Sparbanken hade lovat tillfredsställande lån och borgen under för­utsättning att en garantiförening bildades. Detta resulterade i ett beslut att bilda Gräns­takolonisternas Garantiförening upa.

Den 15 maj upphävdes förbudet att bygga sommarstugor. Detta blev impulsen till att förberedelserna för byggandet kom igång på allvar.

En kollektiv beställning på mon­teringsfärdiga stugor gjordes. Samtidigt med att arbeten med sådd och plantering pågick, började nu var och en på sin tomt att planera för stugan.

Staden forcerade arbetet med att få vägen genom området färdig för att möjliggöra de kommande tunga transporterna. Dessutom ordnades vattenfrågan på så sätt att "torglagen" iord­ning-ställde de redan neddrivna rörspets­brunnarna och försåg dem med pumpar.

Den första stugan levererade till Gränsta i början av juli 1952 och under sommaren och hös­ten fortsatte leveranserna successivt så att mot slutet av året hade 118 stugor blivit resta. Utanför samköpet hade dessutom 6 medlemmar byggt sina stugor själva. Allt som allt hade 124 stugor på otroligt kort tid skjutit upp som svampar ur jorden.

1953. Stugbyggandet fortsatte och framåt sommaren hade 16 st nya stugor rests och därmed var antalet uppe i totalt 140 st.

På varje tomt arbetades för fullt med att få stu­gorna beboeliga och medlemmarna krävde nu att sop- och toaletthusen snarast skulle uppföras. På de 8 platser som anvisades för ändamålet utfördes schaktning och grus och ovanpå grusbädden gjöts sedan en be­tongplatta på vilket de monteringsfärdiga toaletthusen restes.

Sommaren 1953 var särskilt regnig och besvärlig. Ytvattnet rann inte undan utan låg kvar och vållade en hel del bekymmer. Orsaken visade sig vara att den befintliga dräneringen var otillräcklig.

Efter förhand­lingar med staden erhölls ett anslag på 7000:- för inköp av dräneringsrör och grus. Dikningsarbeten utfördes av kolonisterna, som innan vintern kom hade hunnit lägga ner ca 5000 meter rör. År 1953 lever därför i allas minne som "det stora dikningsåret".

1954 var 145 av de171 lotterna be­byggda och odlade. I det var inräknat årets tillskott av 5 st nya stugor.

Genom stadens försorg blev huvudvägen genom området grusad och klar. "Torgga­torna" började ta form genom att matjorden schaktades bort och ersattes med fyllning och grus.

En bit av marken vid östra infar­ten fylldes ut, för att så småningom kunna användas till parkeringsplats.

Vattnet i de befintliga pumparna började bli mindre användbart som dricksvatten.

Laboratorieundersökning visade att vattenkvali­teten var synnerligen dålig. Styrelsen för­handlade därför med staden om att få pumpbeståndet förbättrat. På grund av om­fattande tekniska utredningar, kom det att ta lång tid innan frågan kunde lösas tillfreds­ställande.

1955. Man önskade nu en egen dansbana som skulle vara placerad inom koloniområ­det. Med ekonomisk hjälp och frivilligt arbete från medlemmarnas sida, lyckades det också att få en dansbana färdigbyggd i lagom tid till midsommardansen.

I mån av tjänlig väderlek, ordnades dans varje lördag under de dryga två månader, som kolonis­terna bodde på kolonin.

Man slutförde det omfattande utrednings­arbete som igångsattes föregående år beträf­fande föreningens ekonomi. Resultatet blev, att samtliga kolonister genom extra uttaxe­ringar gemensamt kom att få reglera ett betydande underskott.

1956. Efter fyra strävsamma år började man nu märka en viss stabilisering av koloni­föreningen, både organisatoriskt och rent materiellt sett. Många förbättringar och kompletteringar stod fortfarande på pro­grammet, varav fritidsområdets iordnings­tällande ansågs viktigast.

En skiss gjordes över hur planteringar m.m. borde utföras, för att få det drygt 7 000 m² stora området så välplanerat som möjligt. Åtskilliga ar­betstimmar nedlades därför på att anlägga vägar, plantera buskar och träd samt att så den stora gräsmattan.

Den under ett par år mycket besvärliga vat­tenfrågan löstes äntligen genom ekonomisk hjälp av staden. De befintliga rörspetsbrun­narna förbättrades. Dessutom inköptes pumpar av helt ny typ, som ersättning för de gamla, som under årens lopp blivit för­störda.

På initiativ av framlidna fru Hildur Lundgren samlades den 13 februari 1956 ca 35 damer till ett möte och bildade då Gränsta Dam­klubb. Klubbens syften skulle vara, dels att stärka kamratskapet och trivseln på koloni­området och dels att stödja föreningen eko­nomiskt om tillfälle därtill skulle bjudas.

1959. Föreningens trädskötare hade nu kommit igång på allvar och till allas belå­tenhet skött all beskärning och besprutning. På grund av den ovanligt snörika vintern hade harskadorna på fruktträden varit mycket stora. Cirka 100-talet träd rapportera­des totalförstörda.

Det sedvanliga midsommarfirandet fick detta år en högtidlig inledning. Damklub­ben överlämnade då som gåva till kolonifö­reningen en flaggstång och en flagga att pryda det vackra fritidsområdet med.

Genom att det frivilliga arbetet hade varit större än någonsin, ca 400 arbetstimmar, kunde fritidsområdet skötas bättre än förut. Bl a kompletterades planteringarna med en del prydnadsbuskar samt en häck mot Ryt­ternevägen.

För att kunna hålla den stora gräsmattan välansad, inköptes en motor­gräsklippare, som blev flitig använd.

1960. Butiksfrågan, som i många år varit ett bekymmer för föreningen, löstes äntligen genom att en av medlemmarna, som ägde kiosken vid flygfältet, utökade denna till sommarbutik med både charkuteri- och specerivaror i stor sortering.

För att kunna montera en av alla mycket efterlängtad telefonautomat, byggdes en telefonkiosk. Dessutom offrade en medlem en hel semestervecka på att bygga en större kiosk bredvid dansbanan. Denna utnyttjades sedan av Damklubben för ett tombolalotte­ri. Behållningen av detta var avsedd att an­vändas till lekplatsen för barnen.

1961. Genom den storartade gåvan på 1000:- som föreningen på årsmötet fick ta emot av Gränsta Damklubb, kunde bl a lekplatsen göras färdig. Pengarna användes till inköp av en gungställning med 4 gung­or och ett dubbelt klätterräcke.

Efter uppgörelse med Televerket uppställdes telefonkiosken på plats, och lagom till sem­estern inkopplades telefonen.

VLT skrev 23 juli 1961: "Koloniområdet Annorlunda ligger i Grän­sta. Den som tror att ett koloniområde nöd­vändigtvis måste bestå av pyttesmå lotter med ännu mindre stugor på har kapitalt fel. En kolonitomt måste inte vara sprängfylld av blommor, äppelträd och potatisland. Tit­ta bara på Gränsta."

1964 slutförde styrelsen namnpristävlingen från 1957, som samlade 15 bidrag (varav några belönades), genom beslut att ersätta torgens numrering med följande namn: Ast­ern, Blåklinten, Dahlian, Fresian, Gullvi­van, Hästhoven, Irisen, Konvaljen, Luktär­ten, Mimosan, Nejlikan, Prästkragen, Ro­sen, Tulpanen och Violen.

1967 är det 15 års jubileum. Detta år går samlingslokalfrågan mot sin lösning. För 7 500:-köps en barack för rivning. Det är ASEA's
f d barndaghem i Sjöhagen som flyttas till Gränsta.

Redan 1963 diskuterade man på ett vårmöte "klubbhus". Damklubben hade ju vid jubileumsfesten på Enbacken 1962 lämnat en tusenlapp som grundplåt. 1968 kunde man börja realisera idén och så följer byggjobb under flera år.

Garantiföreningens medlemmar efterskän­ker sina räntebelopp, 60:-/medlem, till byg­get. 1969 präglas helt av lokalbygget, men först en god bit in på 70-talet är alla önske­mål tillfredställda: då har man också fått ett uthus vid lokalen.

Den 31 juli 1969 skrev VLT: "Flitiga kolonister i sommarvärmen. Bland dom som inte ligger på latsidan i dessa värmerekordens dagar, är kolonister­na i Gränsta koloniområde. Där håller man som bäst på med att uppföra en 35 m lång och 7 m bred samlingslokal för de 164 ko­lonisterna och deras familjer. Man började bygga förra sommaren och eftersom man huvudsakligen arbetar på semestrarna så beräknas det hela inte vara klart förrän 1971."

Man spådde rätt; 1971 kunde lokalen tas i bruk och året därpå invigdes den.

1970 var området helt utbyggt. VLT skriver om detta 4 februari: "Gränsta koloniområde skall bestå, även om det blir nybyggnation runt området. Det lugnande beskedet fick kolonistugeägarna i Gränsta av byggnadsnämnden på månda­gen. De hade ställt en direkt fråga till nämnden hur det skulle bli med områdets framtid. Kolonistugeägarna har gemensamt planerat att dra fram elektricitet till områ­det, men av rädsla för att Västerås framtida expansion skulle kunna sluka upp koloni­området helt, ville de ha ett besked innan en så omfattande investering gjordes."

Elektrifieringen och vattenfrågan var uppe för diskussion på årsmötet 1969 och kom 1970, då man beslöt att dra in el i sam­lingslokalen.

1972 var förstås jubelår också; 20-årsjubi­leum.

I samband med den festen invigdes också samlingslokalen, som stått färdig sedan året innan, då var kostnaderna för den uppe i 54 000:-.

VLT skrev 24 juli: "En 20-årsjubilerande oas. År 1952 började några kolonister bearbeta ett kalt och ofruktbart gärde invid Johannisbergs flyg­plats i Västerås. I dag skulle ingen känna igen det gärdet, som omvandlats till Gränsta koloniområde."

1972 var det dags att lösa vattenfrågan och kommunal vattenledning ordnades.

I Väst­erås Sparbank lånas 25 000:- för projektet, som en kommitté får ansvaret för. Sluträk­ningen för vattnet löd på 21 645:-.

Genom alla åren hade vattenfrågan varit ett av de oftast återkommande ämnena på mötena: Vattenkvaliteten, pumparna.... Den här lös­ningen av vattenförsörjningen för hushållen var verkligen välkommen!

1974 presenterar kommunens fastighets­kontor förslag till nytt arrendekontrakt för tiden 1 april 1977 till 1 januari 1990 och med årlig arrendesumma på 25 000:- mot tidigare 3 600:-

Ringvägen asfalterades till en kostnad av 29 773:-, en välkommen förbättring.

Motorgräsklippare har inköpts och ett gara­ge för den har byggts. Midsommarfesten firades i slösande sol, men sedan regnade sommaren bort....

1978. Nu har vi äntligen fått våra efterläng­tade vattentoaletter indragna i lokalen och en sluten tank grävdes ner. Korkmattor och heltäckande matta på kontoret lades in och den gamla kylen och frysen byttes ut.

1979. Det efterlängtade lyset utanför lokal­en och upp till dansbanan är nu äntlig klart. Stadens elektriker fixade till stolpar­na. Från stolparna och in i lokalen har vår egen elektriker dragit elen.

1980. Nytt parkettgolv lades in i lokalen och betonggolv gjöts i källaren. Under 1980 infördes en stadsplan på Västerås stads samtliga koloniområden.

Samtidigt utöka­des Hälla och Gränsta koloniområden med ett antal tomter. Hösten 1980 annonserades 39 tomter för stugbebyggelse på Gränsta. Intresset blev så stort att det krävdes lott­ning.

1981. Under maj månad fick de nya kolo­nisterna sina arrendekontrakt och i juni var det klart för byggstart.

Under hösten börja­de ett antal stugor uppföras. I mitten av 80-­talet var nästan samtliga tomter bebyggda, med undantag av ett par stycken.

Koloni­området är nu Västerås största och hade där­med utökats från tidigare 164 stugor till 203.

Detta år firar damklubben 25 år. Ny kaffekokare och nya gardiner till kapprum­met blev gåvan till föreningen från årets auktion.

1986. En grillplats iordningställdes. Den kom väl till pass när vi började med gå-bingo och korvgrillning på lördagskvällar­na. Utemöbler har överlämnats av dam­klubben. Av våra större utgifter: Inköp av ny gräsklippare, grus till en del av torgen och lagning av asfaltsvägen.

1992. 40-årsjubileum. En skärmutställning med kort och föremål som togs fram av cirkeln "Gräv där du står" som pågått under året.

1996. Ett populärt inslag har varit boulespel på den nyanlagda banan. Första Gränsta­mästaren var Eije Hamberg.

1998. Premiär var det i år för cafékvällar som blev succé.

2000. Förutom "soppafton och cafékvällar" tillkom i år storbilds-TV med några matcher från fotbolls-EM.

2002. Firar Gränsta koloniträdgårdsföre­ning 50-årsjubileum.

2012 Firar Gränsta Koloniträdgårdsförening 60 år.

---

 

2017 - den 11 december 2017 skrevs en milstolpe in i Gränstas historia. De vägar inom Gränsta som sedan 1952 har kallats för "torg" har nu fått riktiga gatunamn (klicka på länken för att läsa pdf-fil) Beslut och Karta